thrutin (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
thrutin p. adj. throtin ) 1) uppsväld, däst. huar som plägha mera dryka än hans naturlik skipilse torua til likamens uppehäldes, tå wardr han giärnt trutin ok bulghin ok lyttr til sin likama KS 43 (112, 47) . - svullen. fore throtna läggia oc bolna LB 1: 98 . fore throtma (för throtna) limi ib 3: 119 . " aff trutnom öghom " ib 5: 80 . " vider trutna spina " ib 81 . " apium märke doger vidh trutma (för trutna) spinna ib. " 2) uppblåst, öfvermodig, häsnynslös, fräck? andelik dröuisle äru nar orene thanka ok throtme (för throtne; cogitationes immundæ et importnæ) ällir okuännelike dröua människiona hugh mot hänna vilia Bir 2: 30 . Jfr forthrutin.