tilblasa (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
tilblasa v. -bläsa ) 1) blåsa fram, komma blåsande. " hwadhan som hälzt wädhräsins storma til blästo " Bir 4: (Dikt) 217. 2) genom blåsande sätta (ngt) i rörelse mot (ngn); låta (ngt) fläkta mot (ngn). bildl. vm världinna hedhir tilblästis honum Bir 3: 64 .