tilgava (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
tilgava eg. det som gifves utöfver el. jämte ngt annat. 1) det som man vid byte gifver jämte det föremål mot hvilket man tillbyter sig ett annat; mellangift. mötte hanum en man a mykit hoghom häste ok bödh hanum hästa skipte ok skipte tho mz tilgafwm Bil 732 . " pippinus (ski)pte gerna mz til gafwm som mannin beddis ib. " 2) det som gifves el. göres utöfver det man är skyldig, öfverloppsgärning. hwath hon gör ther offwer thz är wilielighit ok til gaffwor tyl forökan j nadhenne Gers Frest 59.