tilkoma (2)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
tilkoma -komma ) 1) an-. komst. ee glädz hwar aff annars til kommo Pa (Tung) 34 . " aff ängilsins syn oc tilkomo " Lg 3: 42 . tässom hälga biskoppenom war sancti seruastii tilkomma mykyt frögdheliken ib 161 . ib 181 . " wara . . . ämbitzmän scula thet änkte opskiwta til ware tilkoma " GS 38 (1413, orig.) . " idher scriffuilse i huilke i begerende ära wore tilkomo til stokholm " BSH 4: 5 ( 1471) . 2) inträffande. aff hans dödz snare tilkommo Lg 3: 276 . 3) tillstötande händelse. el. omständighet. likamlikin modher är idhkelikin til ath wakta sit barn fore alla wadhelike tilkommo och skadha JP 77 .