trofaster (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

trofaster adj. troo- ) 1) trofast, trogen. en troofasth wedohger herre ok fadher HSH 18: 25 ( 1495) . " trofasth war han " RK 3: (sista forts.) 5586. ib 4572 . " mz trofast hiärta " Lg 3: 412 . " fwl mz trofastasta kärlek " ib 59 . - med dat. el. i dess ställe ack. hwar tienare skulle traast sin herre ware RK 1: (Yngre red. af LRK) s. 265 . ib 3: (sista forts.) 4696. 2) trovärdig, tillförlitlig. " äpther dandhe mannom withna (för manna withnom) ok trofasthe (secundum fiededigorum testimonia) " SD 2: 24 (öfvers.).