tväkeliker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

tväkeliker adj. pl. n. nom. , ack. twäkelikin Su 302, 337 . twäkeliken ib 168 . twäkeligin Lg 3: 545 ), oviss. " aff twkelike ändelykt " LfK 45 . - tvifvelaktig, tvistig. wilt thu, at mz eth spörsmal skuli tik lösas thu twäkeliken ärande Su 168 . " än haffwer jak tw twäkelikin spoörsmal j tässa hälgsta meteria at spöria " ib 302 . ib 337 . Lg 3: 545 .