untföra (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

untföra v. und- . un- ) 1) föra undan, föra bort. ta skule gillesbrödherne sin gillesbrodher wnthföra iij mila wäg mz hest eller skip SGGK 104 . " sigh mik hwar miin iomfru är ther thu vnfördhe mz styldom här " Fr 2520 . nw wndfördhe han hona ib (Cod. B) 2347 . ib (Cod. B, C, D, E, F) 2454. thenne riddaren vnförde mik thäden mz w ald och sina falska listä Va 12 . - föra bort från (ngn). blanzaflor var mik illa vntfördh Fl 1767 . 2) undrandraga sig erläggandet af. hwilkin människia som vntförir rättan tol hoon hafwir han stulit ST 485 . " hon matte han (tullen) ekke vntföra ib. "