upa koma (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
upa koma v. oppa- ) 1) påkomma, träffa, hända. " tänkiandis sik enkte genwärdukt oppa kommandis " MB 2: 93 . 2) komma (ngn) på (ngt), förmå (ngn) till (ngt). gudh forladhe them ther os thetta wpa kommä BSH 3: 175 ( 1466) . - Jfr koma upa.