upganga (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

upganga v. upp- . op- . opp- . -ga . -gaa ) L. 1) uppgå, uppfara. " the sagho han wpgangande i himenin " KL 131 . " swa som i saghin han vpgaa i himelin ib. " 2) gå uppför. han ledhe henne oppa eth höght bärgh, hwilkit mykyt höght oc hwast war, swa at thz enghen kwnne opp gaa Lg 3: 652 . 3) gå upp, uppstiga. om liflösa föremål. thänne blandare hawir manga pipor somlica opfarande ok somlica nidhirgangande vm hulka vinit stundom opgaar ok stundom nidhirlöpir Bir 3: 418 . " swa som isen smälthir vm han lägx vidh eldin och ey vppgar lughi af honum " MP 1: 101 . " vpgik et mokin " KL 127 . stundom opganga myrk sky aff jordhinne Bir 2: 159 . til sool lop gr Iv 2795 . RK 2: 3696, 3998 . " för än daghin mon op g " Fr 2099 . ib 2105, 2433 . - uppgå, uppspira. opgangande blomstarin Bir 3: 398 . 4) sträcka sig, vara riktad. j the linione som opgik j höght (tendebat sursum) Bir 3: 442 . ib 435 . 5) gå upp, öppnas. ther wider wordho the wakne at dörren osakta wp gik RK 1: 3846 . 6) gå upp, lossna. tha isen vpgik RK 2: 4522 . - Jfr ganga up.