upkasta (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

upkasta v. lop- ) upkasta sik , L. 1) uppkasta; vid gräfning kasta upp (jord). äruodhis män hulkom han (husbonden) anduardadhe spadha til at grafwa jordhinna oc skofwil til at opkasta (ejiciendum) hona aff grafwomen Bir 3: 88 . 2) genom jords uppkastande öppna. lät vpkasta graffwna (aperiebatur sepulchrum) Bir 3: 195 . 3) uppkasta, upprifva. then nye råån vpkastas BtFH 1: 52 (1470, nyare afskr.) war bron vpkastad Di 66 . 4) uppkasta, kasta upp, uppkräkas. natuard opcasta LB 8: 52 . - abs. kasta upp, kräkas. liot pläghir een läta vpkasta (vonitum provocare) Bo 132 . " han . . . bedis ena fiädhir, hwilka han wilde stinga j sin hals at han skulde vpkasta " ST 531 . KL 57 . SO 83, 98, 108 . TS 22 . LB 8: 52 . 5) uppsätta, uppteckna, anteckna. bödh han sinom klärkom at the skuldo beskrifua oc vpkasta i manga böker al the breff oc privilegia, som . . . pawen hafdhe hanom gifuit Ansg 255 . " xij aff radet skulle saman gaa oc ofuirwäge rikesens bästa oc thz vti ena script opkasta " RK 2: 5216 . - uppsätta, uppsätta utkast till. wij haffue nw pa edert behagh oc 377 (1509). FH 1: 159 (1496, nyare afskr.). HsH 18: 35 ( 1496). 1) upphäfva sig. the hade op kastath sigh för häredzbone höffuidzmen BSH 4: 111 ( 1486) . 2) sätta sig upp, uppresa sig. at noghen dyrffde sig her emot sätie, eller med wodzwerke opkasta . . . emot tesse privilegia BSH 5: 513 (1512, nyare afskr.). - Jffr ksta up.