utbrista (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
utbrista v. 1) genom bristning falla ut, utbrytas, lösbrytas. han . . . beet i stenana swa at wtbrosto tändrina KL 362 . " all wtbrustin styk (i skodon) " SO 20 . 2) utbrista, häftigt komma ut el. fram. j bland loffsins röstir wt brista (erumpunt) oc sorghinna ängxlika taara Su 343 . 3) påkomma, inträffa, tilldraga sig. then tiidh tätta wiisseligha wtbrasth RK 3: 439 . - Jfr brista ut.