utspringa . v. (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
utspringa . v. 1) hoppa fram, fara fram. ginstan vtsprang yxin aff foinom KL 51 . " vtsprang lughi midhwaghu gynom hans hals " ib 122 . " springa ut, falla ut. thäs manzsins öghon synas thik vtsprungin " Bir 2: 97 . 2) springa ut, brista ut, hastigt rinna ut. nar een klokka gödz wtsprang vällande malmin aff giutonne oc formonne Bir 3: 15 . " ginom hiälm ok brynio ringa sa man thera blodh wt springa " Iv 4928 . " for blodhit oc watnith ther vth sprak " ST 181 . 3) uppspringa, upprinna. " brita ut. ey haffdho än watmanna käldhor wth sprwngit (eruqerant) " Su 78 . 4) utspricka; framspria. aff huilkins þera vande blomstar vt spriggar Bu 6 . latir . . . war herra thornin wäxa ther til at rosin mahge wtspringa MB 1: 86 . " tha thera (fikonträdens och andra träds) frukt vtspringir " MP 1: 10 . - part. pret. utsprucken, grönskande och blomstrande. hittis aarons wander om morghonin wtsprungin, mz blomster oc frwkt MB 1: 406 . 5) komma ut, utspridas. förre än rykthet skwlle wtspringa RK 3: (sista forts.) 5725 . - Jfr springa ut.