utvärtis (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
ab av
adv. adj.
utvärtis adv. adj. adv. och adj. utvörtis ) adv. 1) ute, utom hus, utom ett vistt område el. en viss krets. en aff hennas tiänarom, som tilsyn haffdhe wtwetis om hennas bohagh Lg 3: 305 . " dröffdhos the oc klagahdo her om jn byrdhis, oc sidhan wthätis mz folket " ib 296 . 2) adj. utvändigt i det yttre, utvärtes. som kroppen til wäxte wtwgörthis, swa tilöktes henne gwdelika oc dygdhelika gärningga i siälenne jnwörtes Lg 3: 278 . " hennas klena iomfrulika kropp sagho the wthwörtis holdan mz purpura oc silke, än jnuörtis war hon sarghat mz riis " ib 283 . - utantill, utanpå. wm swa illa hände pa resonne ath gotzith tarrfwadis kastas offwer bordh j traangom, äller skipith löpa j landh oc stöta ther tolkith dyrth gotz waare lönlika jnwertis lagh, tha skal ey annath gotz räknas wtan gotzit som wthwertis war kwngiorth PM XIV . B) yttre, utvärtes. " hälga gudz thiänirska, som jnuörtes i siälen war j fördh christunum, aktadhe ekke om wtwärtis klädhabnadhen " Lg 3: 405 .