välhugha (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

välhugha adj. välsinnad, god snäll. ä wäxä wälliuga (trol. för wälhuga) barn tho at the watn drikka GO 129 ; se Kock, Medeltidsordspr. 2: 433 f-; jfr äfven ib 94 f-, hvarest en annan förklaring af wälliuga gifves.