vändning (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
nn
vändning wänning . wäning . -ar ) vändning. 1) om vändning som i strid utföres af här el. härafdelnkng; angrepp? the giorde eena wänningh the giorde twa RK 3: 1747 . han slogx mz k cristiern oc giorde wäninga twa likawäl monde han konungen aff markena slaa ib 1813 . Jfr Röding, VittAH 1: 181 f. 2) vändning, ändrad ställning. ath her bliffwer en anner wändning aff, saa at thee giffwn (för giffwa) sigh til dägtingan medh edert herredöme BSH 5: 146 ( 1507) . - Jfr umvändning.