värþeliker (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

värþeliker adj. wärþi- UplL Conf. -likin Bo 1, 252 . f. -likin Su 274 . n. (nom., ac,) -likt MB 1: 486 . -lekt Bu 139, 140 . -likit Bir 3: 257 . ack. m. -likin KL 353), ÊL. 1) som har högt värde, värdefull, dyrbar; härlig. tha vars herra miskund . . . time nalkadhis . . . hulkin han hafdhe skipat til at atirlösa . . . sit folk . . . mz sino värdhelico dyra blodhe (pretiossimo sanguine suo) Bo 169 . " vil iak þik visa corsens värþleket tekin ok äro " Bu 139 . " sua värþelekt sacramä[n]t " ib 140 . sua värdhelikit (dignissinum) ämbite Bir 3: 257 . " en stor oc wärdelikin gaffua " Su 274 . " et wärdhelikt gudz hws " MB 1: 486 . " waar herra giordhe oc lät wardha swa margh wärdhelik (Cod. B märkeligh 556) thing the same nat " ib 312 . " tha var herra ihesus kom mz allom thöm säla oc värdhelica (magnifica) moghanom " Bo 250 . 2) värd att hållas i ära, vördnasvärd. see nu huru värdhelikin (venerabilis) thänne daghin är Bo 1 . ib 252 . " thässe twe värdhelike (venerabiles) gamblo karlane " ib 7 . - ss hedrand epitet i förening med en följande personbeteckning. närwarend werdhelikum fadher. biscop niclisse aff lincöpunge BSH 1: 165 ( 1376) . 3) värdig, tillbörlig. " at hon värdhelikin hedhir finge " KL 353 . - Jfr virdheliker.