väraktogher (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

väraktogher adj. väractuger . wäraktiger . värachtiger: -ige HSH 20: 32 ( 1506) . wergactugher. wergactiger: -actige HSH 18: 119 ( 1497) . wärafftiger), vapnför; beväpnad. wäraktoghe män leetha siik aath stadhen liidha RK 3: 2238 . " godhe wärafftige men " FM 235 ( 1505) . the äre . . . ey öffwer hundadha väractuge eller [som] nogra vern göra kwnna BSH 5: 7 ( 1504) . thet i strax vele vthgöre xzxiij:re gode wärafftige karle lib 99 (1506). ib 458 ( 1511) . " med myndre än sweriges frälse och menige wäraktige makt ther om til hyälp tylsagt warder " ib 434 ( 1511) . " thaa kalladhä her sten thet wergactughä folk och rytters effther segh till swergie " HSH 19: 41 ( 1497) . ib 18: 119 ( 1497), 20: 32 (1506).