vansamber (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

vansamber adj. 1) bristande, som saknas el. är borta. natwrilika krapter annars thera är stundom wansam (Cod. A i wanskilse 84) MB 1: (Cod. B) 535 . 2) svag, slapp. " fadher thänker födha son oc födher dotter, antiggia for thy at natwrin är wansam (Cod. A wanskas 85), eller for thy at nakath vädher menar mz sin krapt " MB 1: (Cod. B) 535 .