vanvirþa (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk vb v.

vanvirþa v. -verþa . -wyrdha . -wördha . -wörda . -uörda ) 1) värdera till vanpris el. underpris. thet är myket wanwördet (det står myckdt i vanpris) för oss och foo ther ickä halff fore BSH 5: 270 ( 1508) . 2) ej sätta värde på, ringakta. hwat ey munde tholkit offir mädhan thz var swa litit vanwyrdhas älla forsmas Bo 9 . " skal thu . . . swa wanuärda alla thina syndaboot oc godha gärninga, som the enga mz allo waro " Su 185 . - ringakta, förakta, ej bry sig om. swa är mit klädhe forsmat ok wanwyrdt Bir 1: 145 . " sculin i ensamne verþa (för vanverþa) vart vald (motsv. ställe " Lg 1020: skulin j ensampne . . . vanwirdha wart budh oc wald oc vilia) thu glömde han, oc wanvördadhe han LfK 139 . Bir 4: 106 . - missakta, vanvörda, visa förakt el. vanvördnad mot, icke visa tillbörlig aktning för. at forsmaa oc wanwördha sin gudh oc sina formän VKR 19 . " thu skal ey wanwyrdha thins gudz nampn " MB 1: 333 . " ey skal thu thola han saklösan som wanwyrdher gudz nampn ib. " 3) bringa vandheder öfver. at han hafde wanwört theras släkt BK 196 .