villefara (1)
SOD1884 · Söderwalls huvudverk
vb
v.
villefara v. villa- . vilde- ) pres. fara vilse, vara på afvägar, vara ur stånd att finna den rätta vägen. vi villeforom aff sannendinna vägh MP 1: 11 . " vi vilde forom (erravimus) alle (motsv. ställe " MP 2: 152: vi forom alle ville) som faar huar en bort gik j sin synda vägh ib 202 . - fara vilse, vara irrlärig el. kättersk. somlike babbadho hona sighiande henne wille fara (erroneam), oc ena trulkärling wara Bir 4: 57 . part. vilsefarande, vilsekommen. eg. och bildl. iak är swa som modhir löpande mot sinom villa farande (erranti) son j wäghenom ok teer honom liws at han skuli see wäghin Bir 1: 246 . " somlike änglane illa ville farande " ib 250 . " til godhra manna styrkilsa ok willafarande rättilsa " ib 4: (Dikt) 267 . - Jfr vilfara.