vitlös (1)

SOD1884 · Söderwalls huvudverk av adj.

vitlös adj. wet- Lg 3: 450 . weth- ib 178 . -löös Al 8295 ; LB 7: 263 ), L. 1) okunnig (om ngt), obekant (med ngt). med gen. alskons hedhirs oc höuslikhetz vitlös (ignara) Bo 152 . 2) vettlös, utan vett, beröfvad vettet, beröfvad förståndets bruk, galen. o thu vitlös oc armbir man ST 260 . agatha kalladhe han with lösan (sine intellectu) som böd lofua stokka ok stena Bil 427 . " brutfällinger oc vitlös " ib 981 . " än nakr man . . . wardher . . . galin, oc witlös " MB 1: 466 . Lg 979, 3: 178, 450 . stundom komber man aff sin synne, oc bliffwer saa got som vitlöös, fantaserer mykyt LB 7: 263 ; jfr 3. thu staar nw witlöös i thit sinne Al 8295 ; Jfr 3. 3) sanslös, medvetslös, bedöfvad. aff huilke ondhe lokt wi wordhom maxan som halff dödhe ällar witlöse Lg 3: 458 .