ädhlahet (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
ädhlahet ädlaheet . ädlähet . ädelaheyt ) 1) ädel el. hög börd; höghet; förnämhet, värdighet. tänk thina ädhla-¬ het Lg 334 . " at tholkin herra wil komma til tholkin . . . thiänara, swa högh ädlahet (nobilitas) til tholkin madk " Su 278 . - ss titel. wilde eder ädlaheth tiilwördis hiälpa oss medh eth goth ordh tiil waar kära herra BSH 5: 129 (1506, biskop Ingemar till Svante Stures gemål Märta Ivarsdotter) . 2) ädelhet, ädel art, ädelt sinnelag. the signada iomfrun är aff sinne naturlike ädhlahet fwl mz trofasta kärlek Lg 3: 59 . nw kan iach pröffuä idhrä!SYNS_DÅLIGT?ädhet, at j ärin en tro man Va 47 . 3) sed el. beteende som anstär en person af hög börd el. i hög värdighet, ädelt skick, höfviskhet. huat skal man radha för än han veyt tokt ok snille ok ändhelabeyt RK 1: 213 . 4) ädel handling. henne takkade huar then man thz hörde fore then ädlahect hon tha fiorde RK 1: 1457 . - Jfr ädelhet.