tidher (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

tidher adj. n. tiith ,. tijt. ltidh NMU 1: 153 ( 1560) . komp. tidare SkrtUppb 153 superl. n. tidhast), L. 1) som är på färde, som häner, blott i n. Jfr K. G. Ljunggren. Adjetivering v substantiv i swenskan 38 fl. achilles sproe honom hwad tiith war Troj 206 . 2) som är av intresse el. betydelse, viktig. prästin . . . vndertodh aff thom hälghanda huat tidhast var, lärdhe han manga dagha oc döpte han Prosadikter (Barl) 71 . " ny thäktis ko- nungenom kungöra sinom son huat som tidhast var mz hanom " ib 88 . - n. adv. 1) ofta, titt. - tit ok opta, titt och ofta. han haffde . . . tidh och offte stempt . . . johan besse NMU 1: 153 ( 1500) . hwar mera tager och kan beuisses böte iijmark swa tijt och apta STb 3: 38 ( 1498) . ib 4: 111 ( 1506) . - komp. oftare, flera gånger. lthär een syndogh människiahaffwir fulkomligen wilia til at off- wirgiffwa synderna, oc ey göra them tidar SkrUppb 153.