tilsla (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

tilsla v. part. pres. -slande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). supin. -slagith GPM 2: 383 ( 1512) ), 1) slå till, giva slag. jurgare . . . . kiffua straffa . . . omaka oc liffuande tisla GU C 20 (hand 2) s. 51. 2) slå till, tillsluta (tunna el. dyl.); inpacka (i tunnor el. dyl.). - part. pres. ss subst. ketilbiörn iij öre for iij halffue tunnor som smöret jnstöte oc for tilslande Skotteb 435 (1469-70, Kämn). 3) slå till, (medelst handslag) förbinda sig? see gudh förkärth ath inghen wil vethe härranss gagn och nyttha hälsth the i alla störstha lith tilslagith haffw och medh rättha segh annarss i tolka högmälessaker bevisa skvlle GPM 2: 383 ( 1512) . - Jfr sla til.