tväkeliker (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
av
adj.
tväkeliker adj. -ligher . twäkleghin ) oviss; tvivelaktig, tvistig. Se Sdw 2: 1317. dubius twäkleghin GU C 20 s. 202 . " j twäkelighom ärandhom leder han (ɔ: stenen carbunculus) hoghen til sannindh JMPs 533. Jfr otväkeliker. "