umfara (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

umfara v. om- ) L. 1) fara omkring, kringfara. een son . . . hwilkin alla werldena skla vmfara mz store makt oc wald ST 513 . " symon om farandis alt jwdha land bygdhe . . . " MB 2: 268 . 3) verkställa överlåtelse av jordegendom under iakttagande av "omfärd". Jfr umfärþ (äv. Sdw 2: 799). med dat. och prep. uttr. thät jäk hawer giwit hera broþere af jwng fult wald at wmfara heþirlikum herra herra lauris magnussoni i mit goz arnathorp . . . äpte vesgözkum laghum SD 6: 343 (1352, nyare avskr.).