untfanga (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
untfanga v. vn- . wn- . -fonge . -fangade . -fongade ) Se Sdw 2: 1323. 1) mottaga (i sitt hus e.d.). äller r[e]gerade jak hwisth . . . annars än mik borde, äller wnfangade ekke pelegrimana PMBref 313 ( 1512) . " tacke wij iders nade ödmykelige fför wore metbröder oc sendebudt, morten lehuss och herman foss, ider nade wel wnfongade oc hörde theris framsetninger " STb 5: 353 (1521, Kop). 2) undfå, mottaga, få. en xx . . . skutor med wedt och then meste fetalie, ther the kunde vnfonge STb 5: 358 (1522, Kop). - Jfr untfa.