untsätning (1)

untsätning wn- ) undsättning, bistånd, hjälp. äv. mera konkret. STb 5: 359 (1522, Kop) se untsätia 2). then gode wntsettningh eders nade nw hit till stocholm skicket haffue ib 353 (1521, Kop) . " gör thina tiänara gladha mz idkelike wnsätnigh ällar hiälp (præsidiis) " JMÖ 148 .