upstanda (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

upstanda v. op- . opp- . -staa . part. pret. ack. m. -stadnan SvB 311 (omkr. 1500)), L. 1) uppstå, stå upp, stiga upp, resa sig (ur sittande el. liggande ställning). - särsk. stiga upp från vilobädd el. sömn. manico . .. skynda oc aarla komma aarla opstaa GU C l20 (hand 2) s. 117. - uppstå från död. Jfr C.-E. Thors, Den kristna terminolgoien i fornsvenskan 392 f. lsidhan thu wpstodht aff dödha SkrtUppb 76 . SvB 311, (omkr. 1500). 5) uppstå, uppkomma. med saksubj. epte thet at en osämiä oc skilnather war vpstandin mellan . . . karl . . . oc eric FMU 1: 382 ( 1381) . 6) stå uypp, vara rest. part. pres. stående. ett vpståndande swart anckar vthij ett hwitt fielldh FMU 4: 180 (1461, nyare avskr.) . " hans nya kraffwel . . . medh . . . olaff tawastes vpstandene tackel " STb 3: 223 ( 1495) . - part. pret. uppstående. är förscrifne källaren hwälffdher medh vpstanden sten SJ 274 ( 1459) . 7) växa upp, spira upp. herba surgit, gräset oppstar, glosa thz är thz wäxer i stiälkan JMÖ 149 . 8) uppstiga, flytta sig uppåt. saa opstandir brwdhin höghra opp (sic sponsa surgit alitus) SpV 580 . - Jfr standa up och nyupstandin.