ursaka (2)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement av adj.

ursaka adj. adj. L. or- . -sake . -sakä ) oskyldig, utan skuld, saklös. thenne breffuisare thoord ebbasson är allaledis wrsaka och vtan sculd SD NS 3: 445 ( 1419) . " swenin sporde magho the orsaka wara som glöma gudh mz thera wilia " SvKyrkobr (Lucid B) 112 . " epter sadanna widerkännilse dömpde jach hanum wrtiwffua oc wrsaka fore allan tiwffnad j thätta ärinde " Uppl Lagmansdomb 9 ( 1490) . han wor wrsakä for swadanne ogärning ib 69 ( 1493) . kom vpa radzstuffwonne kathrine som jon bonda haffdhe thient. och giordhe jon bondes orsaka ath jon bonde fik aldregh hennes mödom ATb 3: 16 ( 1494) . dömbes för:ne gode men . . . aldelis ffri, qwit och wrsake j the szaker STb 4: 249 (1512?) Troj 19 . - utanskuld, utan ansvar. hwar skipare skall haffwa the ankar som hwaryo skipeno tyänar, annars är han ey orsaka j skadhanom PMSkr 63 .