utlata (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
vb
v.
utlata v. -läta . pres. refl. -las SpV 58 ) , 1) släppa ut, låta komma ut, låta utträda. lengin intagx thär wthan thän som hälgaghir är engin wtlas thädhan thän intakin är (unde nullus semel admissus proicitur) SpV 58 . släppa ut (vätska), låta rinna ut. säya the tynnorna wara godha, tha maa skiparen wthläta vathnit oc läggia them j skipith PMskr 64. 2) utlämna. - upplåta, utarrendera. the lykkior, som wtlathna ärw til llegho aff qwistbärgha äghom VKJ 13 ( 1447) . - upplåta, uthyra. tha ma han (ɔ sysslomannen) thet (ɔ skeppet) wthlata til thes skiparen haffwer wnderwisath honom ath han skal thet ey wthlatha PMSkr 94 .