utryme (1)
SOD-SUPP · Söderwalls supplement
nn
utryme -rvme Neuman Vokbal 84 ( 1486) 1) utrymme, plats att utbreda sig el. röra sig. et öresland . . . i tompt, akir oc äng oc allom tillaghum oc wtrymom SD NS 3: 537 ( 1420) . " at han tha vele framdelis unna ok förläna the samma bönder under staden, stadhenom till styckelse ok uthryme " UrkShist 1: 16 ( 1457) . Priv f Sv st 172 (1473, avskr.) . " ffornempda nylösa kan eij bliffwä bestondigh wtan ther kommo meere wthryme til på then swdra siidona " ib 178 (1474, avskr.) . ib. STb 5: 150 (1517).