utsla (1)

SOD-SUPP · Söderwalls supplement vb v.

utsla v. -slaa ) L. 1) med slag utdriva; fördriva, förjaga. diäffwllen . . . är wthslaghin aff hymerike JMÖ 63 . 4) utslå, låta utbreda sig. paahöns med utslaghen stiärt Brasks Matordn 5 . hwndrade skip mz wtslagen segel Troj 106 . 7) slå ut, hamra ut. haff gwllith wthslaghit tynth alstingis PMSkr 453 . ib 518 . 8) slå sönder, fördärva? . . . och tilhiälpä honom . . . vtslaa oc forderffuä . . . wort fädernis rikä GPM 2: 372 ( 1511) . 9) avyttra, försälja? then koper, som vtslagin är i lubeke STb 5: 69 (1515). ib. l10) sända bort (djur till bete el. fodring)? om än thet war sama hestin, som han vtslaget pa gräsith STb 1: 271 ( 1480) . " laat brenna föl skurit oc hesta som utslaas scola oc läg a them lönmerke för trätte skul " Brasks Cal 266 . 11) (?) a mastix deriutur masticare twgga fortänka oc wthslaa GU C 20 (hand 2) s. 122. - Jfr sla ut.